KOSTTILLSKOTT – IN ELLER UT?

Att ta kosttillskott – befrämja hälsan eller kasta pengarna i sjön?

Ett mycket stort antal studier har påvisat, att lätta brister på vitaminer, mineraler och spårelement är vanliga inom alla kategorier i befolkningen. Optimal tillförsel har för flera essentiella näringsämnen visats var högre än rekommenderat dagligt intag (RDI). Ny forskning har visat, att generella eller specifika tillskott kan förebygga en lång rad allvarliga sjukdomar och effektivt behandla många sjukdomar. Ändå ser man ofta påståenden, att det saknas bevis för att kosttillskott behövs och t.o.m. att kosttillskott kan vara farliga. Vad skall man tro? Trots att de flesta kosttillskotten inte ger biverkninga®av betydelse ens i kraftigt förhöjda doser finns en tydlig ambition hos myndigheterna att starkt begränsa allmänhetens fria tillgång till dessa värdefulla näringsämnen i form av tillskott.

Här kommer argument för och emot. Tolv generella argument för kosttillskott: 1. Det finns redan flera tillskott, som är helt eller delvis accepterade. Alla dessa gäller enskilda ämnen: Jod i salt för att undvika struma. Folat till gravida kvinnor för att minska risken för vissa allvarliga fosterskador. Kalcium för att undvika skeletturkalkning. Järn i speciella fall. D-vitamin, bl.a. för att undvika rachit. 2. Näringsinnehållet i maten har för vissa ämnen minskat i takt med att livsmedelsproduktionen alltmer inriktats mot kvantitet i stället för kvalitet. Tendensen mot mer ekologiska odlingsmetoder kan verka i positiv riktning. 3. Näringsinnehållet i maten varierar beroende på odlingsplats och –sätt. Detta är inget nytt fenomen. Ekologisk odling har, bl.a. i en ny stor europeisk studie, visats ge högre innehåll av viktiga antioxidanter, mineraler och spårelement. 4. Livsmedelstabeller kan inte ta hänsyn till dessa variationer och kan därför inge en falsk säkerhet. 5. Hantering, transport, industriell bearbetning och tillagning reducerar näringsinnehållet. 6. Energibehovet i det moderna samhället är lågt hos fysiskt inaktiva individer, som därför även med en bra kost riskerar få suboptimala mängder av essentiella näringsämnen. 7. Ärftliga faktorer spelar en större roll än man trott: Sjukdomsframkallande gener kan aktiveras av brister på specifika näringsämnen. Individer med viss genuppsättning kan ha nedsatt avgiftningskapacitet. 8. Fysisk och psykisk stress, åldrande och sjukdomar kan öka näringsbehovet, men leder ofta till sänkt näringsintag. 9. På kort tid, sett ur evolutionens tidsperspektiv, har vi kommit att utsättas för ett mycket stort antal miljögifter. Vissa tillskott kan vara ett skydd mot skador. 10. Optimalt intag av essentiella näringsämnen är ofta högre än rekommenderat dagligt intag. 11. Biverkningar av kosttillskott är nästan alltid få och obetydliga. Allvarliga biverkningar finns bara dokumenterat för ett fåtal ämnen och då i så höga doser som aldrig är aktuellt att ge. 12. Kosttillskott är generellt mycket billigare än läkemedel, om man bortser från statlig subvention, och det borde ses som en demokratisk rättighet, att staten i varje fall inte försvårar medborgarnas tillgång till kosttillskott.

Finns det behov av antioxidanter i befolkningen? Professor P.A. Öckerman har med ovan beskrivna metod mätt skador på röda blodkroppar, orsakade av ett överskott på fria radikaler. Fig.41. Procentuellt antal individer med påvisbara skador i två grupper: A:Patienter, som sökt komplementärmedicinsk läkarhjälp. B: Åhörare vid föredrag av PA Öckerman om fria radikaler/antioxidanter.   A.Patienter B. Åhörare Inga synliga skador 4.5% 17.4% Lätta -”- 31.9% 38.6% Tydliga -”- 63.6% 44% Rimligen är det en hälsofördel att ha så litet skador på röda blodkroppar och alla andra celler som möjligt. Det är därför troligt, att en mycket stor andel av befolkningen behöver extra tillskott av antioxidanter.

Kosttillskott som skydd mot cancer, arterioskleros, m.m. Bruce Ames´ revolutionerande forskning. Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin för sina metoder att mäta mutagenicitet och cancerogenicitet. Han var också tidigt ute med metodik att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete, där han visar, att suboptimala nivåer av essentiella näringsämnen, bevisligen vanliga i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och arterioscleros. Mekanismen handlar om skador på arvsmassan. Bruce Ames menar, att denna mekanism spelar en tusenfalt större roll i befolkningen än den samlade effekten av alla pesticider och tungmetaller. Han rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar, att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, d.v.s. ge en kraftig sänkning av sjukligheten för en låg kostnad. Högdos C-vitamin mot virusinfektioner. Redan 1948 visade en amerikansk barnläkare, att polio hos barn kunde botas på en vecka med hög dos C-vitamin intravenöst. Denna princip har vidareutvecklats och nyligen har bevis publicerats om effekt även på cancer. Behandling av schizofreni med B-vitaminer. Den amerikanske läkaren Abram Hoffer har i en lång rad publikationer påvisat effekt av stora doser B-vitaminer på patienter med schizofreni. Antioxidanter vid makuladegeneration. En mycket omfattande forskning har påvisat, att enkla antioxidanter kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid makuladegeneration (skador på gula fläcken i ögat). Som omnämnts ovan kan effekten kanske förstärkas, om man ger ett bredare spektrum av antioxidanter, individuellt dosanpassat med hjälp av analyser av skador på fria radikaler. Kosttillskott vid beteenderubbningar. Ny, mycket omfattande forskning i USA och Norge har påvisat genetiskt betingade obalanser mellan aminosyror, spårelement, m.m. hos barn med ADHD, Aspergers och besläktade diagnoser samt hos mördare och andra våldsbenägna. Specifika mönster kunde iakttas vid omfattande analyser och korrigering av obalanserna med specifika kosttillskott hade påfallande positiva effekter. Forskarna talar om att psykiatrin gått från inlåsning till läkemedel och kommer att gå mot genetisk-biologisk terapi med hjälp av analyser och kosttillskott. Detta låter som en dröm, men stöds av mycket seriös och omfattande forskning. Primum est non nocere – det viktigaste är att inte skada. Det pågår en omfattande diskussion, bl.a. inom EU, om regler för kosttillskott. Nedanstående bild visar, dels att man har mycket olika uppfattning om säkra nivåer, dels att nivåerna ligger mycket högt, dels, och kanske allra viktigast, att ev. skador är tämligen banala. Det är därför svårt att acceptera, att myndigheterna skulle införa starka begränsningar. Ett sådant agerande skulle kanske gynna läkemedelsindustrin, men vara till stor skada för individer och samhället i stort.

Fig.41. Material från diskussion inom EU om kosttillskott. UL = Upper intake levels. (Nivåer, som anses säkra). Grupp 1 – Ingen risk (no evidence of risk) Vitamin B1, B2, B12, biotin, pantotensyra, vitamin K, krom. Grupp 2 – Låg risk (Low risk of exceeding the UL) Vitamin B6, C, D, E, folsyra, niacin, fosfor, magnesium, molybden, selen. Grupp 3 – Risk (Potential risk at excessive intakes) Vitamin A, beta-karotin (rökare), kalcium, koppar, fluor, jod, järn, mangan, zink. Förslag/diskussion om övre säkra halter (UL) från olika vetenskapliga grupper I det följande finns de förslag som olika kommittéer/expertgrupper f. n. har lagt fram. För de ämnen där inga siffror står utan enbart ett streck är ställningstagande ännu ej klart. Det är SCF som kommer att framlägga förslag till EU-kommissionen. SCF = EU Scientific Committee on Food FNB = Food and Nutrition Board of the US Institute of Medicine EVM= UK Expert Group on Vitamins and Minerals IADSA = International Alliance of Dietary/Food Supplement Associations     SCF FNB UK-EVM IADSA Vitamin A, mcg 3000 1500 2300   Betakarotin, mg - - 7 25 (0 för rökare) Vitamin D, mcg 50 25 10   Vitamin E, mg 1000 540 800   VitaminK,mg - 1 10   Vitamin C, mg 2000 1000 2000   Vitamin B2, mg - 40 200   Vitamin B6, mg 100 10 100   Vitamin B12, mcg - 2000 3000   Folsyra, mcg 1000 1000 1000 1000 Biotin, mg - - 0,9 2,5 Nikotinsyra, mg 10 35 20 500 Nikotinamid, mg 900 35 500 450 Pantotensyra, mg - - 200 1000 Kalcium, mg 2500 2500 1500 1500 Fosfor, mg - 4000 250(2400) 1500 Magnesium, mg 350 400 400   Kalium, mg - - 3700 1500 Brom,mg - 20 9,6 6 Krom,mg - - 10 1 Koppar, mg 5 10 10 9 Fluor,mg - 10 - - Jod, mcg 600 1100 500 500 Järn,mg - 45 25 60 Mangan, mg - 11 4 10 Molybden, mcg 600 2000 230 350 Selen, mcg 300 400 350 200 Zink, mg 25 42 25 15 Kommentarer: För magnesium avser siffran enbart tillskott och ej födointag. För folsyra tas ej hänsyn till födointag utan enbart tillskott avses. För biotin, krom, pantotensyra, vitamin B2 (riboflavin), tiamin, vitamin B 12, K och C och mangan är det omöjligt att fastställa ett övre UL. Vitamin C – FNB föreslår 2000 mg/dag. Diarréer o likn. vid intag 3-4 g Inom Codex har utsetts en professor som skall gå igenom allt material och bedöma de olika uppgifter som framkommit.

NY INRIKTNING PÅ FORSKNINGEN – UNDERKÄNNANDE AV HITTILLSVARANDE FORSKNING. Vid ett symposium om fria radikaler och antioxidanter på den medicinska riksstämman 2006 enades forskarna om att all forskning om antioxidantbehandling måste göras om med analys av fria radikaler och behandling med ett brett spektrum av antioxidanter. Sådan forskning ansåg man skulle kunna påvisa betydligt mera positiva behandlingsresultat än hittillsvarande forskning.