DEFINITIONER – KAIM/skolmedicin.

Skolmedicin: Alla sådana diagnostiska, preventiva och terapeutiska metoder som idag i det aktuella landet tillämpas på de stora sjukhusen. Metoderna är ofta, men inte alltid, väl dokumenterade vetenskapligt. Metoderna grundar sig på för tillfället gällande vetenskapliga paradigm. Alternativmedicin: Alla sådana diagnostiska, preventiva och terapeutiska metoder som idag inte tillämpas på de stora sjukhusen i det aktuella landet. Kan således vara skolmedicin i vissa länder, men inte i andra och bli skolmedicin senare. Metoderna kan vara vetenskapligt väldokumenterade, men anses av skolmedicinen vara ovetenskapliga. Grundar sig ofta på ett annat paradigm, ett annat sätt att tänka. Komplementärmedicin: Detsamma som alternativmedicin, men poängterar, att man inte vill ersätta skolmedicinen, bara komplementera och förbättra den. Integrativmedicin: Vill integrera alternativ/komplementärmedicinska metoder i skolmedicinen, om vetenskaplig dokumentation finns. Vetenskap: Ett hedersord. Vetenskaplig dokumentation skall vara ett krav för alla metoder, som får användas av legitimerad sjukvårdspersonal. Emellertid betyder vilken metodik som används oerhört mycket och vad man har för frågeställning ännu mer. De idag använda kriterierna är mycket starkt inställda på studier av enstaka faktorer, t.ex. läkemedel. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN) och Läkemedelsverket spelar en viktig roll för bedömning av vad som anses vetenskapligt dokumenterat. Dessa myndigheter använder sig av ett paradigm, som ser kontrollerade dubbelblindstudier av en enstaka faktor, utförda av flera oberoende forskargrupper med konkordanta resultat, som högsta vetenskaplighet. Emellertid består verkligheten aldrig av en enda faktor och därmed kan man lätt missa viktiga sanningar och till och med komma helt fel i sina slutsatser. Ett typiskt exempel på detta är studier och slutsatser om antioxidantbehandling.